Blåsdysfunktion

Avsnittet beskriver vad blåsdysfunktion är och det förebyggande arbetet för att undvika urinläckage. 

Filmer

Genom att klicka på den röda knappen hittar du filmer framtagna av Senior alert.

Vad innebär blåsdysfunktion

Blåsdysfunktion är ett samlingsbegrepp för olika problem med urinblåsan. Det kan handla om urinläckage, trängningar, svårigheter att tömma blåsan eller läckage efter att blåsan tömts.

Blåsdysfunktion är ett folkhälsoproblem. I Sverige har cirka 30–40 procent av personer över 65 år besvär, och många behöver vård eller inkontinenshjälpmedel.

Blåsdysfunktion kan ha många orsaker och uttryck. En strukturerad och individanpassad bedömning är grunden för att kunna ge rätt stöd och behandling.

Den vårdpreventiva processen

Här kan du läsa mer om de olika stegen i den vårdpreventiva processen för blåsdysfunktion.

Riskbedömning

Basal utredning vid blåsdysfunktion

Det första steget är att i samtal med personen ställa frågor om symtom, besvär och blåsfunktion. Använd Anamnes Blåsa som stöd för samtalet.

Därefter genomförs en basal utredning för att få en bredare bild av personens besvär och möjliga orsaker till blåsdysfunktionen. Anamnes Blåsa och den basala utredningen ger tillsammans underlag för riskbedömningen i Senior alert.

När riskbedömningen är genomförd används resultatet tillsammans med underlaget från den basala utredningen för att planera vidare åtgärder utifrån personens behov.

 

  • Riskbedömning av blåsdysfunktion rekommenderas att genomföras minst en gång per år.

  • Var uppmärksam på förändringar i personens hälsotillstånd, symtom eller situation som kan innebära en ökad risk för blåsdysfunktion. Vid behov görs en ny bedömning även mellan de årliga riskbedömningarna.

  • Använd avsett riskbedömningsinstrument tillsammans med klinisk erfarenhet och kunskap om relevanta riskfaktorer för blåsdysfunktion.

  • Om riskbedömningen visar en risk för blåsdysfunktion, gå vidare med relevant anamnes och basal utredning utifrån personens behov.

  • Dokumentera resultatet och planera eventuella förebyggande åtgärder samt uppföljning utifrån personens individuella behov.

    Här hittar du riskbedömningsinstrument för blåsdysfunktion. 

Orsaker

För att ta reda på vilka bakomliggande orsaker som finns till personens risk för blåsdysfunktion görs en sammanslagen bedömning av riskbedömningen och de utredningar som har utförts. 

 

Exempel på de bakomliggande orsaker som kan ge risk för blåsdysfunktion

  • Läkemedel som påverkar urinvägarna negativt, så som diuretika som ökar urinmängden. 
  • Behov av absorberande hjälpmedel efter läckage, mängd och frekvens på byten eller att blåsan har tömningssvårigheter. 
  • Kognitiva funktionsnedsättningar som kan orsaka svårigheter att hitta till toaletten eller att personen inte minns att man nyss varit på toaletten. 
  • Synnedsättning som gör det svårare att både se och hitta till toaletten. 
  • Nedsatt känsel i underlivet  så att personen inte känner eller är medveten om läckaget. 
  • Nedsatt allmäntillstånd som påverkar möjligheten att själv på ett säkert sätt kunna ta sig till toaletten för att tömma blåsan ordentligt. 
  • Förstoppning kan påverka förmågan att tömma blåsan och leda till urinträngningar och läckage. 

Ta gärna hjälp av vägledningen till bakomliggande orsaker för blåsdysfunktion. 

Åtgärdsplan

Det är viktigt att erbjuda förebyggande åtgärder och att hela teamet är införstådda i vilka åtgärder som sätts in för personens bästa. 

I riskbedömningsinstrumentet för blåddysfunktion finns flera olika möjligheter till stöd i utformningen av åtgärdsplanen 

  • Rådgivande samtal och information i syfte att öka personens kunskap och förståelse för att förebygga blåsdysfunktion. 
  • Anpassning av blåstömningsvanor med regelbundna toalettbesök.
  • Tarmfunktionen behöver ses över då förstoppning kan leda till blåsdysfunktion. 
  • Anpassa och välj lämpliga hjälpmedel.
  • Informera, instruera, prova ut och anpassa lämpligt förbrukningsmaterial. 

Uppföljning

Uppföljning

Det är viktigt att följa upp insatta åtgärder och utvärdera om de har gett önskad effekt. Uppföljningen ger också möjlighet att se om personens riskfaktorer har förändrats och om ytterligare åtgärder behöver planeras.

I Senior alert kan teamet följa resultatet av de riskbedömningar och åtgärder som genomförts. Resultaten ger en bild av verksamhetens arbete över tid och kan användas som underlag för att identifiera förbättringsområden och följa effekten av förändringar i arbetssätt.

En bild från registret som visar den vårdpreventiva processen för blåsdysfunktion.

 

Publika rapporter

Senior alert har tre publika rapporter där resultat kan sökas per kalenderår från 2016 och framåt. Resultatet för innevarande år visas från 1 januari till och med gårdagens datum.

I rapporterna finns möjlighet att filtrera resultaten utifrån bland annat huvudman, år och typ av enhet samt att inkludera eller exkludera privata vårdgivare.

 

Utfallsbox som stöd i förbättringsarbete

Utfallsboxen visar med hjälp av pilar om resultaten har förbättrats, försämrats eller är oförändrade.

Genom att klicka på ”Ytterligare detaljer” finns möjlighet att ta del av mer information och statistik utifrån de riskbedömningar som har genomförts, exempelvis:

  • riskfaktorer

  • problem vid svårighet att tömma urinblåsan

  • basal utredning vid blåsdysfunktion

  • uppföljning av riskfaktorer och förbättring

  • bakomliggande orsaker

  • planerade och utförda åtgärder

Kunskapsutveckling

Varmt välkommen till Senior alerts kostnadsfria webbinarium Att använda resultat i förbättringsarbete.

I steg 1 får du kunskap om vilka rapporter som finns i Senior alert, vilken data du kan följa, vad den visar och hur du kan presentera resultaten.

Steg 2 fokuserar på grunderna i förbättringsarbete, hur data från Senior alert kan användas för att utveckla verksamheten samt jämförelsetal och data till patientsäkerhetsberättelsen.

Läs mer och anmäl dig till utbildningen.

Till dig som förskrivare

Som förskrivare ansvarar du för att patienten får rätt hjälpmedel utifrån behov. Förskrivningsrätt ges av vårdgivaren och kräver både formell och reell kompetens. Ansvaret är personligt och kan inte delegeras. Du ska vara utsedd och registrerad förskrivare samt ha god kunskap om riktlinjer, vårdprogram och sortiment. Det är också ditt ansvar att hålla dig uppdaterad om vad som gäller på din arbetsplats. Tillgång till stöd, exempelvis uroterapeut, är viktigt i arbetet.

Utredningen behöver utgå från hela personens situation och hur besvären påverkar vardag och livskvalitet.

Senior alert har valt att presentera tillvägagångssätt och verktyg med inspiration från Socialstyrelsens olika nivåer för kunskap och kvalifikation. Nivåerna syftar till att säkerställa säkra insatser för de vi är till för och behöver hjälp. 

  • Grundläggande nivå - Förskrivning Särskilt boende och Hemsjukvård
    För dig med grundläggande kunskaper om blåsdysfunktion och förmåga att genomföra riskbedömning, och identifiera symtom och förändringar i personens hälsotillstånd. Arbetet utgår från personens behov och förutsättningar, med fokus på att förebygga besvär, främja hälsa och anpassa omvårdnad och stöd i det dagliga livet.

Kunskapsutveckling
Socialstyrelsens webbutbildning i förskrivning av förbrukningsartiklar, ger ökad kunskap om förskrivningsprocessen gällande lagar och tillvägagångssätt. 

 

Läs mer om Blåsdysfunktion

Vetenskapliga referenser - Blåsdysfunktion

Kom i kontakt

Kontakta Senior alert vid frågor och funderingar.