Det vårdpreventiva arbetssättet med Senior alert
Till processen hör även att den äldre och närstående upplever trygghet, säkerhet, delaktighet och är väl informerad(e).
HÄR kan du se filmer om den vårdpreventiva processen samt om vikten av att arbeta i team.
Riskbedömning
- Bedömning av risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa görs vid samma tidpunkt med fyra evidensbaserade instrument.
- De fyra riskbedömningsinstrumenten som huvudmannen kan välja mellan finns som förval i Senior alert:
Fall: Downton Fall Risk Index (DFRI) eller SKRs patientsäkerhet - fall
Trycksår: Modifierad Norton skala (Mod Norton) eller Risk Assessment Pressure Ulcer Sore (RAPS)
Undernäring: Mini Nutritional Assessment (MNA) eller SKRs patientsäkerhet - nutrition
Munhälsa: Revised Oral Assessment Guide (ROAG).
Senior alerts riskbedömningsinstrument hittar du HÄR. - I samband med riskbedömning tas även längd, vikt, status på trycksår och munhälsa.
Samtycke
- Den äldre ska alltid informeras om att uppgifterna registreras i Senior alert.
- Samtycke till registrering registreras inte i Senior alert, men avböjer den äldre registrering rekommenderar vi att detta dokumenteras på lämpligt ställe i journalen.
Vem ska riskbedömas?
- Samtliga personer 65 år eller äldre som är inskrivna på relevanta enheter ska riskbedömas.
- Som relevanta enhet i kommunen räknas för närvarande särskilt boende, korttidsenheter/verksamheter samt hemsjukvård.
- Relevanta enheter inom regionerna räknas för närvarande geriatrik-, medicin-, ortopedi-, kirurgi- samt infektionsklinik och hemsjukvård.
- Det är möjligt att inkludera ytterligare åldersgrupper och enheter utifrån huvudmannens önskemål, så som personer under 65 år.
Vem kan utföra riskbedömning?
- Riskbedömningsinstrumenten kan användas av alla professioner.
- Senior alert rekommenderar att riskbedömning av fall, trycksår, undernäring, munhälsa och blåsdysfunktion görs av samma person vid ett tillfälle.
När ska riskbedömning göras?
- Riskbedömningen ska alltid göras så snart som möjligt. För att bedöma risker när personen överförs till ny enhet ska en ny riskbedömningen göras.
- Inom kommunal verksamhet och hemsjukvård rekommenderas inom 48 timmar från inskrivning.
- På de flesta enheter inom slutenvård inom 24 timmar.
- Inom äldreomsorg och hemsjukvård görs riskbedömningen vanligtvis 1-2 gånger per år men oftare om personen får försämrat hälsotillstånd, ökat antal fall, viktnedgång, trycksår eller förändrat ät- och/eller drickbeteende.
- Datum för nästkommande riskbedömning skrivs in i Senior alert.
Planerad åtgärd
- Resonera tvärprofessionellt om resultatet från riskbedömningen och bakomliggande orsaker för att planera förebyggande åtgärder.
- De åtgärder som planeras och/eller redan är pågående registreras i Senior alert.
- Åtgärder som är påbörjade på en tidigare enhet inom samma huvudman och fortfarande är aktuella på den nya enheten ska stå kvar i Senior alert.
- Besluta om ett datum för uppföljning, d.v.s. när avstämning av vilka av de planerade åtgärderna som blivit utförda och vad som blev resultatet.
- I slutenvård och på korttidsenhet görs uppföljningen i samband med utskrivningen.
- Inom längre vård-och omsorgstider i särskilt boende och hemsjukvård rekommenderas inte längre tid till uppföljning än 1-3 månader.
Uppföljning
Uppföljning i Senior alert innebär registrering av:
- Vilka av de planerade åtgärderna som har utförts
- Ny vikt
- Nuvarande status; placering och kategori 1-4. Läs mer HÄR.
Om nya åtgärder blir aktuella registreras det i Senior alert och ett nytt uppföljningsdatum anges. I samband med uppföljning följs också resultat på eventuellt uppkomna fall, trycksår, viktnedgång och ohälsa i munnen.
Att följa resultat
- Alla steg i den vårdpreventiva processen ska registreras i Senior alert.
- Enheter inom vård och omsorg kan följa sina resultat och jämföra med resultat för hela Sverige i Senior alerts resultatrapporter.
- Resultaten kan användas för jämförelser över tid inom den egna verksamheten och jämförelser med riksgenomsnittet.
- Resultaten kan därmed bli utgångspunkt för det egna förändrings- och förbättringsarbetet och på så sätt medföra att vården blir bättre för de som kommer i kontakt med vård och omsorg.